114

Åh, lol, kan inte sova och läser Kissies blogg. Jag dör! Hennes BFF-tävling är bland det bästa som hänt mitt nattvakna jag. Tardsen som sökt till hennes bästis är ju helt obetalbara. Åh, jag finner inte ord. Kolla här!!

EDIT:

Okej, det här är inte helt juste, men, VAD ÄR DET HÄR FÖR NÅGOT? Jag bara stirrar, jag kan inte greppa riktigt. Det är fel på så många nivåer.

113

Asså, tycker typ att Blondinbellas hår blev rätt ok, men måste hon föna det med Abba-Agneta som förebild?

Är så jävla trött, mina piller jag tog igår gjorde att jag däckade och sen vaknade mitt i natten klarvaken, så jag sov typ 3 timmar innan jag började jobba kl. 7 imorse. Har varit på så jävla dåligt humör hela dagen. Fick be till min inre gud för att hålla mig lugn, gick sådär.

112

Kund har beställt taxi via talsvar. Föraren kommer fram på adressen och kunden vill åka på konto. Föraren ringer upp hit och jag säger att det absolut går att ordna bara jag får kontonummer och lösenord, sen går samtalet ungefär såhär:

-Vilket kontonummer har ni?
-Ja det vet jag inte
-Okej, för det behöver vi för att resan ska debiteras kontot
-Okej, ja min sekreterare kanske har det
-Då får du ringa sekreteraren och ta reda på kontonummer och lösenord och återkomma
-Ja, okej då

Sen går det några minuter och kunden ringer åter

-Ja, nu har jag kontonumret, xxxxx
-Toppen, och lösenordet?
-Ja, referensen ska vara xxx
-Jo, men lösenordet?
-Det har jag inte
-Okej, men det behövs
-Varför det?
-Ja, annars kan ju vem som helst åka på ert konto
-Men jag jobbar ju där, alla mina saker har ju XXXX logga på sig
-Ja, fast så fungerar det ju tyvärr inte, jag behöver ett lösenord
-Men ekonomiavdelningen har inte det
-Jag kan koppla dig till försäljning så kanske de kan hjälpa dig
-Jag har redan gjort vad jag kan och jag har ingen plånbok
-Ja, och jag har gjort vad jag kan dessvärre, men jag kopplar dig gärna
*kopplar bort, långt bort från mig*

Alltså, seriöst, va fan tror människor. DUMMA JÄVLAR.

asså

den dagen jag får för mig att beställa en taxi från "Kellys", snälla, skjut mig. Elle, vid närmare eftertanke, skjut mig redan på ditvägen.

Att heta Bobby och bo i Göteborg, det är som att jag vet inte, mord. Så jävla hemskt av hans föräldrar, nästan värre än Horace föräldrar, eller Horace själv.

109

Ännu en anledning till att jag älskar mitt jobb:

-Jag skulle, vahettere, villa ha en bil till, vahettere, Drottninggatan. Jag venne vicket nummer, men Drottninggatan
-Drottninggatan är ganska lång, jag skulle behöva ett nummer
-Ahmeh ja venne, vire stora varuhuse
-Åhléns City? Vi får tyvärr inte stanna där men om du går lite längre ner på Klarabergsgatan så kan vi hämta dig vid den entrén.
-Ah okej. Asså ja har inga pengar, kan man betala sen?
-Ja, om du har ett konto hos oss kan du betala mot faktura
-Ja men asså jag har ett konto med pengarna kommer inte förrn imorrn
-Jo, men ett konto hos oss
-Jaha! Ett konto hos er.
-Ja, jag kan koppla dig till vår försäljningsavdelning så kan de kanske lägga upp ett konto
-Ahmeh asså jag tror inte att jag kommer få de, men kommer bilen?
-Okej, det kanske inte är så bra att jag skickar en bil till dig om du inte kan betala
-Aha, du tänker så

*smart_tjej*

ettnollåtta

Åh, egentligen har jag ju ett ganska tråkigt jobb, rent objektivt sett är det väl ungefär som att sitta i kassan på ICA. Men jag gillar mitt jobb, trevliga kollegor, roliga arbetsuppgifter (för det mesta) osv., men något av det absolut finaste är "rosorna"! Det är typ kunder som mailar eller ringer om att någon av våra förare är bra på olika sätt. Och varje gång jag läser de där så blir jag seriöst tårögd *blödig* Typ någon kund som är helt till sig för att en av våra förare hade flaggor och spelade nationalsången på nationaldagen eller föraren som hjälpte en 80-årig tant att posta brev. Asså det är ju verkligen shitty saker, men uppenbarligen bryr sig folk sjukt mycket eftersom de seriöst skickar in mail om det.

Nu ska jag snart klä på mig för att gå och identifiera 2 inte lika gulliga förare. Jag undrar hur det går till, de är inte där i alla fall. Lite av en besvikelse att det inte är som på Law & Order, med rummen med mörka glas och persienner och de står där på en linje. Men vad händer om jag tar fel liksom? ÅÅÅH.

ettnollsju

wee!! blogga från mobilen!!

ettnollsex

Folk alltså, noll humor.

Imorgon ska jag till polisen för att titt i pärmar och identifiera de som körde på mig! Erik tycker att det verkar farligt, men jag är bara förbannad. Burn suckers!

På fredag ska vi fira av Sandra och Klara som åker till staterna i en månad och sen flyttar till Skellefteå respektive Malmö, buhu, vad ska jag ta mig till? Ingen att kolla på Twilight med, ingen att hacka datorer med, buuuuhuuuuu.

ettnollfem

Trodde aldrig att dagen skulle komma, men efter att under några månader trott att min dator var slö och att kvallen på filmerna sög, så har jag insett att det är VLC som är ett fuckhead. Så nu streamar jag via XBOXen eller kollar via QT, livet alltså.

Tillbaka på jobbet, känns rätt fint, men lite för lugnt. Men det är i alla fall svalt på jobbet, det är mer än vad man kan säga om mitt vardagsrum.

Annars sysslar jag mest med att programmera en smart motspelare i mitt kortspel, lättare sagt än gjort. Men så är ju också AI ett rätt stort forskningsområde.

#104

Hela mitt liv har jag bara gjort sånt jag tycker är roligt, vilket dessvärre sällan har sammanfallit med vad som förväntas av mig. Frånsett att jag var ett geni när jag var liten och kunde alla världens flaggor osv så har min akademiska karriär varit allt annat än suverän. Jag var ganska bra på att skriva men bara för att jag tyckte att det var roligt, jag tyckte att det var roligt att läsa också, men bara sånt jag valde själv, oftast läste jag bara om samma böcker av Karin Boye, Aldous Huxley, Isaac Asimov (jag gillade sci-fi) men så fort någon faktiskt ställde krav på mina intressen la jag av. Fram tills att jag upptäckte matematik och kodning. När jag först började läsa C++ var det som en helt ny värld. Jag gillade det, jag sov knappt något, jag bara skrev kod, och jag fick betyg för det! Sen fortsatte jag med matematiken, och hela nätterna låg jag jag i sängen och tänkte på mönster och förenklingar. Sedan började jag på universitetet, och nu är nästan allt roligt. Det är så konstigt hur saker och ting blir. När jag ser vilka kurser jag ska läsa nästa år pirrar det i magen, det är så roliga kurser, logik, algoritmer, mer C++, AI osv. Peppen!

Såhär ser mitt liv ut: