onsdag, juli 1

#104

Hela mitt liv har jag bara gjort sånt jag tycker är roligt, vilket dessvärre sällan har sammanfallit med vad som förväntas av mig. Frånsett att jag var ett geni när jag var liten och kunde alla världens flaggor osv så har min akademiska karriär varit allt annat än suverän. Jag var ganska bra på att skriva men bara för att jag tyckte att det var roligt, jag tyckte att det var roligt att läsa också, men bara sånt jag valde själv, oftast läste jag bara om samma böcker av Karin Boye, Aldous Huxley, Isaac Asimov (jag gillade sci-fi) men så fort någon faktiskt ställde krav på mina intressen la jag av. Fram tills att jag upptäckte matematik och kodning. När jag först började läsa C++ var det som en helt ny värld. Jag gillade det, jag sov knappt något, jag bara skrev kod, och jag fick betyg för det! Sen fortsatte jag med matematiken, och hela nätterna låg jag jag i sängen och tänkte på mönster och förenklingar. Sedan började jag på universitetet, och nu är nästan allt roligt. Det är så konstigt hur saker och ting blir. När jag ser vilka kurser jag ska läsa nästa år pirrar det i magen, det är så roliga kurser, logik, algoritmer, mer C++, AI osv. Peppen!

Såhär ser mitt liv ut: